Guess is the learn and learn is actually the guess!

In the face of a rapidly changing society where gadgets and technology exist that can do more things than we are able to cope with the above statement sums it all up. It is an old truth, but still valid. We learn by guessing how things go together and it is the process of learning, ie the guessing, that gives the knowledge meaning. What good is knowledge if you don´t use it but merely cram it in and store it?

The fact is of course that we need both. Without factual knowledge about how things work, I mean both technical inventions and historical events, how can we hope to create a better future? But as obvious as this may seem, we have created, or are allowing to continue, a world that premiers greed and inconsideration.

  • Americans seem prepared to vote a chauvinistic buffoon for presidential candidate somehow making the leap of thought that if you have money you automatically have the integrity and diplomatic negotiator skills to run America. I dare not even think what damage he will do to the world L
  • Year 2016 we still have people that starve, that lack access to clean water and sanitation and nations that passively accept or promotes social injustice based on a person’s gender or beliefs.
  • Most of us are not living a life of integrity where you say, mean and actually act upon what you say is your moral compass.

Maybe I have too much time on my hands, maybe I read too many books, I don´t know but like so  many others I have started to shake my head at the world. Specifically at how the world is described to us in popular media. Media consumed through lack of time in the everlasting quest for happiness through external stimulation and attention.  We could try a society based on compassion and actual absolute regard for human life and integrity like:

  1. Causing harm to others is a bad thing, a pretty simple rule to remember.
  2. We don´t need half of what we have, decide what you need and go for a quality product that does not cause harm to people or nature at any stage in its lifecycle.
  3. Use less energy. It´s easy if you try.
  4. Premier people and companies that have embraced sustainability and circular economy.

I am not saying people should not be able to profit, merely that we should aim for that prosperity to come from ideas and enterprises that enhance humankind and the environment, equally, on a global scale.

I am guessing that we have not learned enough from history. I am guessing that we are only able to find a sustainable way forward by holding up our hands and admitting we have got it wrong. I am guessing the future I want for my children lie in a society based on compassion, empathy and sustainability. I am guessing that most people struggle to visualise a society not based on stock market reports, me to. I have learned though that I don´t like what I see. I have also learned that if I keep guessing and questioning I will understand more, and every guess based learn I tuck under my belt gets me closer to a better understanding of what my contribution can be in the big scheme of things.

This got a bit more serious than intended so I compensate with a picture of my cat.

2016-03-02 09.17.30

// Jeanette

The title is a quote from the very clever Edvin Lock.

 

Annonser

Tankar om Tabu

Som en del av min kurs i kreativt skrivande ingår att undersöka sina känslor inför tabun och skriva en novell om något man själv finner tabu. Även en text om tabu i mer generella termer ska lämnas in, och är den som följer nedan då jag tycker den passar som blogginlägg, om än en aning lång…

En tanke eller handling som är förbjuden i sitt kulturella eller religiösa sammanhang”är den mest förekommande definitionen jag kan hitta på ordet ”tabu”. Genast tänker jag att definitionen är förlegad i vårt multikulturella samhälle där det närmast känns tabu att värna om just sin när kultur eller sedvänjor av rädsla att kränka det som känns främmande. Men lösningen på upplevt främlingskap och på integrering kanske ändå kan ligga i att vi tittar på våra personliga tabun och deras grundorsaker för att bättre förstå vår komplicerade omvärld.

De allra flesta människor vi möter torde hålla med om att det är tabu att äta upp sina medmänniskor eller att mammor inte ska skada sina barn, så börjar min tankesträng om tabu. Men när jag letar efter fler absoluta tabun så blir det svårt att fylla på listan. Allt annat som jag skulle vilja var tabu, som våld, krig och utnyttjande av andra på otaligt vedervärdiga sätt (du vet nog vad jag menar) verkar mer vara listade under ”inte helt moraliskt försvarbart, men vi gör det ändå” för mänskligheten i stort.

Här kommer några frågor… Vill vi att vårt land skall bedriva handel och officiellt utbyte med länder där kvinnor och barn lever under förtryck? Tycker vi att det är ok att vi producerar och säljer vapen? Vill vi äta produkter som framställs på ett för oss vetenskapligt bevisat dåligt sätt för både våra kroppar och vår miljö? Är det ok att äldre sitter ensamma, att barn trängs i sina förskolor med för få pedagoger? Fyll gärna på med dina egna upplevda obegripligheter lokala såväl som globala.____________________________________.

Ett tabu måste vara främmande.
Kanske något motsägelsefullt tänker jag alltså att vi måste skapa tabun, genom att lyfta obekväma ämnen och utbilda mänskligheten. Eller, är det egentligen någon som svarar ja på mina frågor ovan? Det kanske det är, vilket i så fall blottlägger min egen inskränkthet i tanken. Det är tyvärr så att ett tabu ska vara något som tanken ryggar för, som är svårt att rationellt stödja, för att det ska förvisas längst ut i ögonvrån som något oacceptabelt och främmande för den mänskliga naturen. Ovan frågor faller tyvärr inte i den kategorin.

I min research runt tabu var det i stort sett uteslutande material av erotisk/pornografisk natur som dök upp i sökresultatet. Av titlarna att döma finns det gott om sociala relationer mellan människor (och djur) som ännu anses ge stimulans just genom att etiketteras som tabu. Här får jag sticka ut hakan och erkänna att för mig får det gärna fortsätta vara tabu. Jag varken förstår eller kan se behovet av pornografi. Jag ser bara nackdelarna, men avstår från att gräva djupare i resonemanget just nu då det skulle resultera i en inte särskilt nyanserad bok…

Det finns en lösning.
Vad ska vi göra åt det då? Finns det en lösning på det här tabulösa samhällets brist på moral och etik? Absolut finns det en lösning. Men som med alla enkla och geniala lösningar så krävs en enorm insats av gemene man för att inte tala om våra politiska företrädare. Vi måste ALLA ta avstånd från det vi inte kan acceptera som en representation av hur vi vill leva. Och vi måste göra det privat såväl som publikt. Vi måste undervisa våra barn och ifrågasätta människor som gör uttalanden som skär i våra själar.

Digitalt bekräftelse urholkar tabun.
Världen är vedervärdig och människan har tappat respekten för de företeelser som möjligtvis någon gång tidigare i vår kronologi ansetts förbjudna. Eller ska man resonera att de tabu som funnits styrt över hur människor framställt sig framför andra mer än de styrt vad människor gjort bakom privatlivets stängda dörr? Att tabun försvinner kan då, helt ovetenskapligt, förklaras med den digitala revolutionen. Våra tidigare så privata sfärer är numer till hög grad sökbara. Det finns en hets att lägga ut material till allmän beskådan för att generera bekräftelse i jakt på tummar upp, stjärnmarkeringar, hjärtan och kommentarer. Med bekräftelsen kommer känslan att det man delar inte är avvikande och blir då normaliserat.

Min ovetenskapliga och personliga analys av tabu och tabuisering är följaktligen sorgsen och en aning uppgiven, blandat med hopp om att jag missuppfattat min omvärld.

Det är dags att välja riktning
Vi har till synes slutat med tabu och ersatt med lokala sociala konventioner som gör det svårare och ibland omöjligt för oss att förstå varandra. Varför pratar vi inte lön, eller vad vi röstat på i Sverige t.ex.? Följaktligen har vår tids ”tabu” effekten att driva oss isär istället för att skapa enighet runt vad som är så främmande för vår natur att vi stöter det ifrån oss ens som en möjlig tanke. Människans tävlingsinstinkt (eller jaktinstinkt) driver oss framåt och får oss att skapa, utmana och utveckla. Tyvärr utan urskiljning mellan vad som skapar mänskligt värde och vad som bidrar till ökad konflikt. Det är dags att slå vakt om öppen och medveten debatt om olikheter, rättigheter och skyldigheter. Tystnad och rädsla får inte skapa ett socialt tabu som kväser samhällsdialog och ifrågasättandet av våra normer.

 

Det var det där med sunt förnuft.

Det är lätt att tro att våra representanter i maktens korridorer helt har tappat greppet. Vi med kanske som ändå har satt dem på sina stolar. Jag kan inte sätta ett datum när min skepsis till de folkvalda slog över till misstro och nu slutligen uppgivenhet, jag vet bara att det har hänt. Samhället är tilltrasslat av komplexa beslutsgångar där ingen vill ta ansvar för att höja det sunda förnuftets röst.

Jag tror på framgång, absolut. Jag tror även på att kompetens och företagaranda ska och bör premieras. Jag tror på människans inneboende drivkraft att utveckla metoder och produkter.  Jag tror inte på att binda kapital i stora företag som sedan inte behöver betala skatt av någon outgrundlig anledning. Jag tror inte heller på företag som drivs med kvartalsglasögonen på näsan.

Jag vill se konkreta förslag, detaljer, för hur våra politiska ledare ser framtiden, men även vilka visioner de har för vårt land. Jag är less på rubriker som lovar det ena efter det andra och ofta sätter en grupp mot en annan. Var är våra principer och vårt civilkurage som land? Här kommer några förslag.

  1. Det ska vara extremt långa straff på våldsbrott och våldtäkter, i synnerhet de som utförs mot minderåriga.
  2. Är vi emot krig så säljer vi inte vapen, punkt slut! Detta måste vara människans i särklass mest idiotiska affärsidé någonsin.
  3. Ta hand om barnen. En långsiktig samhällspolitik som satsar på barnen NU, kommer att ge positiva effekter och lägre samhällskostnader långsiktigt. Detta är jag övertygad om. Satsa dessutom på ämnen som slöjd, musik och konst, googla om du inte förstår varför…
  4. Sluta använda ekonomisk vinst som drivkraft i samhället. Vad spelar det för roll att julhandeln slår rekord? Jag tror inte jag känner någon som bryr sig… Dags att vi alla känner efter vilket behov det är vi tillfredsställer när vi konsumerar och vad det egentligen kostar t.ex. miljön.
  5. Ta väl hand om våra äldre. Det är hål i huvudet att beskatta dem högre. VI behöver också anpassa lösningarna för äldreomsorg och vård till de äldres egna önskemål för hur deras behov ska tillgodoses.
  6. Vid bedrägeri, förskingring eller fusk som leder till uppsägning eller befrielse från uppdrag för våra folkvalda eller chefer för statliga verk/myndigheter så är det först åtal och sedan a-kassa som gäller. Inte fallskärm. För att klösa tillbaka förtroende.

Våra politiker måste sätta en medmänsklig och inkluderande agenda. En agenda som bygger på att vi alla tar ansvar för varandra. Politiker, företag och människor tillsammans. I dessa turbulenta tider är jag som många andra orolig för vad som komma skall. Jag är genuint orolig för vad som ska hända med sjukvården och med skolan. Hur ser arbetsmarknaden ut om fem år och hur ser balansen av vår levnadsstandard ut? Det krävs en by att uppfostra ett barn sägs det, då krävs det också en engagerad befolkning för att skapa ett samhälle. Ställ krav och starta en dialog med dina politiker. Låt dem veta vad du tycker är viktigt och hur du känner, så att de kan representera DIG och OSS.